Du sitter på en landsväg och du undrar vem du är
För du har gått så här rätt länge nu och du kan äntligen le
Och du tänker på din mor och far och det som en gång var
Du tänker på de vänner som du ej längre har kvar
Och du ser tillbaks på skolan, och vad dom lärde dig där
Och du tänker på Hans Lindberg, och vars brud du blev så kär
Och du ser framför dig rektorn, så kristen och så sann
Du vet nu vem som hade rätt, ja, det var du och inte han
Så träffade du en brud, som du tyckte verkade schysst
Hon hade stora bröst, och dessutom vet om att hålla tyst
Och tyckte dig ha lyckan, som uti en liten ask
Så kom ni hem till morsan din som sa "Usch, ett sådant fnask"
Du träffade en polarе, en misslyckad konstnär
Han har det ganska taskigt, dessutom supеr han och svär
Men du tycker att det är något vist med allt det där
Han är ju som han trivsamt var, och inte alls som han ska
Så när du slutat skolan skaffade du en egen kvart
Och du började se en ljusning, i allting som förr var svart
För nu kan du ta hem vem du vill, ja, en fikus till och med
Och aldrig någon som frågar efter vem eller vad du är
Men lyckan är ej fullständig, du saknade någonting
Och folk som bor i huset börjar tyckat att du är ding
Och nån ringer till polisen, som du inte tycker om
Då kommer åtta stycken, ja det var trevligt att ni kom
Så började dom att leta efter något du kanske har
Och snart hittade dom en liten bit, som någon har glömt kvar
Och dom tar dig med till häcken, där får du sitta ett litet tag
Sen låter dom dig gå, men kom igen om några dar
Och nu står du framför domaren, du är gäst i hans salong
Hans syfte är mycket väl han satt, hans kappa är väldigt lång
Och han ser på dig som något man ej tar i utan tång
Du undrar "vad fan, en gubbe som super, är hans krage kanske för trång?"
Och du fick behålla friheten, men lägenheten rök
Och glömmer alltihopa, för en kompis och en krök
På morgonen så packar du det lilla du har kvar
Nu har du det bättre än någonsin förr, du är friare än du var
För du har gått så här rätt länge nu och du kan äntligen le
Och du tänker på din mor och far och det som en gång var
Du tänker på de vänner som du ej längre har kvar
Och du ser tillbaks på skolan, och vad dom lärde dig där
Och du tänker på Hans Lindberg, och vars brud du blev så kär
Och du ser framför dig rektorn, så kristen och så sann
Du vet nu vem som hade rätt, ja, det var du och inte han
Så träffade du en brud, som du tyckte verkade schysst
Hon hade stora bröst, och dessutom vet om att hålla tyst
Och tyckte dig ha lyckan, som uti en liten ask
Så kom ni hem till morsan din som sa "Usch, ett sådant fnask"
Du träffade en polarе, en misslyckad konstnär
Han har det ganska taskigt, dessutom supеr han och svär
Men du tycker att det är något vist med allt det där
Han är ju som han trivsamt var, och inte alls som han ska
Så när du slutat skolan skaffade du en egen kvart
Och du började se en ljusning, i allting som förr var svart
För nu kan du ta hem vem du vill, ja, en fikus till och med
Och aldrig någon som frågar efter vem eller vad du är
Men lyckan är ej fullständig, du saknade någonting
Och folk som bor i huset börjar tyckat att du är ding
Och nån ringer till polisen, som du inte tycker om
Då kommer åtta stycken, ja det var trevligt att ni kom
Så började dom att leta efter något du kanske har
Och snart hittade dom en liten bit, som någon har glömt kvar
Och dom tar dig med till häcken, där får du sitta ett litet tag
Sen låter dom dig gå, men kom igen om några dar
Och nu står du framför domaren, du är gäst i hans salong
Hans syfte är mycket väl han satt, hans kappa är väldigt lång
Och han ser på dig som något man ej tar i utan tång
Du undrar "vad fan, en gubbe som super, är hans krage kanske för trång?"
Och du fick behålla friheten, men lägenheten rök
Och glömmer alltihopa, för en kompis och en krök
På morgonen så packar du det lilla du har kvar
Nu har du det bättre än någonsin förr, du är friare än du var
( rjan Ramberg )
www.ChordsAZ.com